Cirka var fjärde svensk över 45 år har symtomgivande artros i något led, enligt Socialstyrelsens artrosregister BOA. Knäartros är vanligast, och samtidigt ett av de tillstånd där svensk vård visat tydligast effekt av rätt insats först.
Forskningen är samstämmig: handledd träning är förstahandsbehandling vid knäartros, oavsett ålder och svårighetsgrad. Operation är aktuellt först när konservativ behandling inte räcker. Det är bakgrunden till den svenska artrosskolan, som drivs inom primärvårdsrehab i hela landet.
Vad är artros egentligen
Artros är en sjukdom i hela leden, brosk, ben, ledkapsel och muskler, där förändringarna utvecklas långsamt över år. Det är inte ”slitage” i mekanisk mening; broskceller är aktiva och svarar på belastning. Det är därför rätt sorts träning kan både minska smärta och förbättra ledfunktion, även när röntgen visar tydliga förändringar.
1177 betonar att röntgenförändringar ofta är dåligt korrelerade med symtom. Många med tydlig artros på bild har låg smärta, medan andra med små förändringar har svåra besvär. Det är funktionen som ska behandlas, inte bilden.
Det här ger mest effekt enligt evidensen
- Strukturerad styrke- och rörlighetsträning, minst två gånger i veckan, effektstorleken är jämförbar med smärtstillande läkemedel, utan biverkningar.
- Artrosskola, gruppbehandling med utbildning och övningar. Svenska BOA-registret visar att deltagare har minskad smärta och ökad funktion ett år efter avslutad skola.
- Viktnedgång där det är aktuellt. Studier från OARSI visar att 5 % viktnedgång minskar smärta märkbart; 10 % nedgång ger effekt jämförbar med ledproteskirurgi för många.
- Smärtlindring vid behov enligt 1177:s råd, paracetamol som förstahandsval, NSAID kortvarigt om det inte finns medicinska hinder.
Det här ger liten eller ingen effekt
BMJ:s ”Rapid Recommendations” (2017) och flera Cochrane-översikter har dragit slutsatsen att artroskopisk städning (meniskshaving, broskpolering) inte rekommenderas vid renodlad artros. Hyaluronsyrainjektioner och glukosamin har också svag evidens. Träning under handledning ger ofta likvärdigt eller bättre resultat, utan riskerna kring kirurgi.
När knäprotes blir aktuellt
En knäprotes kan minska smärta och förbättra funktion när andra insatser inte har räckt. Beslutet tas tillsammans med ortoped efter en samlad bedömning. Vanligtvis prövas först artrosskola, träning, smärtlindring och andra relevanta åtgärder.
När du bör söka vård
Hos oss börjar du med en bedömning hos fysioterapeut. Visar det sig vara artros får du erbjudande om artrosskola, fyra till sex tillfällen med utbildning och övningar, helt enligt nationella riktlinjer. Primärvårdsrehab följer Region Stockholms patientavgifter och högkostnadsskydd.
Källor
- Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen (2021)
- BOA, Bättre omhändertagande av artros, årsrapport, Registercentrum Västra Götaland (2023)
- OARSI guidelines for the non-surgical management of knee osteoarthritis, Osteoarthritis and Cartilage (2019)
- Arthroscopic surgery for degenerative knee arthritis: rapid recommendation, BMJ (2017)
- Artros i knäet, råd och behandling, 1177 Vårdguiden
- Exercise for osteoarthritis of the knee (Cochrane Review), Cochrane (2015)
Artikeln är skriven för information och ersätter inte individuell bedömning. Vid akuta eller allvarliga symtom, kontakta 1177 eller närmaste akutmottagning.